Godstransporterna är en utmaning för städerna

Framtidens godstransporter måste klara kraven på hållbarhet. Samtidigt är det många som gör anspråk på gatuutrymmet. Amanda Baumgartner, godsstrateg i Stockholms stad vill bland annat utveckla nattleveranserna och vill undanröja fördomarna mot att använda vattenvägarna för att lätta på trycket i trafiken.

År 2050 väntas 80 procent av Europas befolkning bo i städer. När städerna förtätas ökar konkurrensen om de offentliga rummen. Välfungerande godstransporter är en förutsättning för den attraktiva staden, men de påverkar även staden negativt.

Framtidens godstransporter måste därför svara mot krav på framkomlighet, säkerhet, miljö och klimat.

Lösningar för godstransporter behöver präglas av nytänkande och innovation och en smart kombination av olika trafikslag beroende på geografiskt läge och typ av flöde. Genom att utveckla effektiva och hållbara transportlösningar kan godstrafiken i städernas offentliga rum optimeras och därigenom bidra till attraktiva stadsområden.

Stockholms stads Godstrafikplan anger inriktningen för stadens strategiska arbete med godstrafiken. Några exempel på fokusområden är nattleveranser, vattenvägar och e-handel. Idag har staden förbud för tung trafik på natten, eftersom transporter traditionellt har ansetts bullra för mycket. Genom att använda el- eller biogasdrivna fordon har vi kunnat göra försök med tysta nattleveranser, vilket har visat sig både spara tid och minska utsläppen.

En utmaning med nattleveranser är därför inte transporten, utan de sista metrarna som kan vara bullriga, och också hur mottagningen ska ske. I Stockholms stad hoppas vi att tillsammans med mottagare och transportörer kunna utveckla lösningar för att ta emot leveranser nattetid och därigenom bidra till att flytta över en del transporter från rusningstid.

Vattenvägarna har historiskt sett haft en större roll för transporterna än idag. Genom att använda vattenvägarna kan vi avlasta vägnätet och därigenom bidra till en mer attraktiv och trafiksäker stadsmiljö, samtidigt som vi gör en insats för klimat och miljö.

Det finns många studier som visar på vinsterna med att använda vattenvägarna. Trots det finns en bred skepsis mot sjöfarten, ofta byggd på fördomar. För att sjöfarten ska få en vettig chans måste besluten baseras på fakta.

Fler konsumenter väljer att köpa sina varor på nätet. Konsumenterna erbjuds dessutom snabba leveranser, ibland hela vägen hem och ofta med fria returer. Hemleveranser sker i allt större utsträckning med mindre fordon än ordinarie varudistribution och till miljöer som inte är tänkta stort flöde av lastbilstrafik. Paketombuden vittnar dessutom om överfulla lager och transportörerna konkurrerar om kunder genom allt snabbare gratisleveranser.

E-handeln innebär förändrade konsumtionsmönster som ställer nya krav på infrastruktur och utrymmen i fastigheter, men det bidrar även till transporter som inte är hållbara. Frakt är inte gratis och transporten får inte ske på bekostnad av schysta arbetsvillkor och klimatet.

Om fraktkostnaden skiljdes från varupriset kan transportörernas hållbara satsningar få en chans att utvecklas och konsumenten kanske tänker efter innan han eller hon beställer hem ett mobilskal med leverans till dörren samma eftermiddag.

Artikeln har tidigare varit publicerad i Transportnytt 2-2020.

2020-07-27 - Amanda Baumgartner Trafikkontoret i Stockholms stad.