Hur påverkar additiv tillverkning hälsan

Studie om hälsa och 3D-printning avslutad

Den största undersökningen om hur additiv tillverkning (3D-printing) påverkar hälsan har just slutförts. Studien är en grund till Arbetsmiljöverket, som tar beslut om nya arbetsskyddsförordningar.

Marknaden för verkstäder som arbetar med additiv tillverkning (AM) ökar starkt både när det handlar om plast och metall. Samtidigt har det funnits stora luckor i kunskapen om hur den additiva tillverkningen påverkar hälsan. Nu är luckorna tilltäppta, genom projektet HÄMAT, som pågått sedan 2017 och finansierats av Vinnova och projektparterna. De två sista faserna, HÄMAT2 och HÄMAT3 har haft Pelle Mellin vid Swerim som projektledare.

– Det är ett stort projekt med 24 samarbetspartners och det känns skönt att vi är i mål! Jag vågar påstå att det är den största och bästa studien angående hälsa och AM-tillverkning som finns i nuläget.

Sammanlagt har 200 personer, som arbetar i verkstäder med additiv tillverkning, deltagit i hälsoundersökningar där bland annat lunghälsa och njurfunktion studerats. Dessutom har halten av metaller i blodet mätts, parallellt med att deltagarna svarat på enkäter om sin självupplevda hälsa.

– Vi har även tittat på hur partiklar och kemikalier i verkstäderna påverkar lungceller och andra typer av celler och kan konstatera att det här är relativt “snälla” miljöer, vilket är ett väldigt skönt resultat för industrin att komma i mål med. Det går inte att påvisa några negativa hälsoeffekter, även om det märks en förhöjd halt av metaller i blodet om det slarvats med skyddsutrustningen i metallverkstäderna, konstaterar Pelle Mellin.

Bollen lämnas över till Arbetsmiljöverket

Trots det positiva resultatet – som inte kan visa på några särskilt negativa hälsokonsekvenser av arbete med additiv tillverkning – menar Pelle Mellin att det finns anledning för Arbetsmiljöverket att titta närmare på gränsvärden och därmed krav på skyddsutrustning.

– Jag menar att de riktlinjer som finns idag när det gäller till exempel koboltpulver, som används vid viss additiv tillverkning, är för generösa. Tack vare den skyddsutrustning som används idag, även utan att kraven finns där, så har vi inte sett någon förhöjd cancerrisk. Men vi vet ju ännu inte de långsiktiga konsekvenserna. Finland har redan idag ett gränsvärde för nanopartiklar. Det har vi ännu inte i Sverige och det är oklart om det kommer att införas, säger projektledaren Pelle Mellin samtidigt som han lämnar över bollen till Arbetsmiljöverket.

– Vi har utrett fram och tillbaka. Nu är det upp till myndigheten att värdera resultatet och fatta beslut utifrån det.

Projektet HÄMAT har haft hela 24 samarbetspartner – företag som tillverkar 3D-printrar, AM-verkstäder, Sahlgrenska sjukhuset, Karolinska institutet, forskningsinstitut, Region Östergötland och Örebro universitet. Pelle Mellin pekar på positiva effekter av projektet utöver den rapport som presenteras till Arbetsmiljöverket:

– Parallellt med att studien är färdig och att vi kan leverera en guide till Arbetsmiljöverket så har arbetsmiljön i verkstäderna redan nu blivit bättre, tack vare projektet HÄMAT. Medverkande industrier som tillverkar 3D-printrar har förbättrat kringutrustningen. Inkapslingarna har förbättrats och vi kunnat visa att utsläppen av metallpartiklar i verkstäderna därmed blivit mindre.

Margaretha Sönnergaard
Swerim
Marknadskommunikation och press
sonnergaard@swerim.se

2024-04-17 - Industritorget