Bygg och handel är de största förlorarna

I den pågående kostnadskrisen

Sveriges småföretagare upplever just nu sin fjärde djupa lågkonjunktur sedan 90-talets början. Kostnadsläget och de höga räntorna har lett till ett kraftigt fall i efterfrågan i svensk ekonomi där företag inom framför allt bygg och handel kämpar för sin överlevnad. Det visar Småföretagsbarometern 2024, en undersökning framtagen av Företagarna, Sparbankerna och Swedbank.

Årets Småföretagsbarometer visar att konjunkturnedgången är djupare än vad företagarna förutsåg förra året och många företag brottas nu med försämrad lönsamhet samtidigt som allt färre har sparbuffertar att ta av.

Bygg och handel i botten
Bygg och handel är de största förlorarna i den pågående kostnadskrisen. Ett högt kostnadsläge samtidigt som hushållens efterfrågan fallit kraftigt i spåren av de höjda räntorna har slagit hårt i dessa branscher. Företagen i dessa sektorer har sett en betydande nedgång i beställningar och omsättning.

Kostnadskrisen jämförbar med tidigare finanskriser
Den nuvarande kostnadskrisen är en av de djupaste nedgångarna i Småföretagsbarometerns 40-åriga historia, i paritet med finanskrisen 1992–1993, den globala finanskrisen 2008 och coronapandemin i början av 2020-talet. Småföretagen kämpar med höga inköpskostnader, ökade lönekostnader och höga räntor som leder till att företagare tvingas sänka sina egna löner, minska personalstyrkan eller skära ner på viktiga investeringar för att företaget ska kunna överleva.

– Småföretagen står inför stora utmaningar för att stärka lönsamheten. Att bli mer kostnadseffektiv och arbeta aktivt med affärsutveckling och om möjligt investera i ny teknik kan stärka företagets konkurrenskraft och dess överlevnad, säger Jörgen Kennemar, företagarekonom på Swedbank.

Låg efterfrågan största tillväxthindret
Bristen på arbetskraft är inte längre det största tillväxthindret för småföretagen. I stället är det, precis som vid tidigare djupa lågkonjunkturer den svaga efterfrågan som vuxit fram som det största hindret för småföretagens tillväxt.

– Följdeffekterna hos småföretagen blir försämrad lönsamhet, minskad likviditet och ett lägre sparande, vilket tyvärr ofta drabbar den enskilde företagarens privatekonomiska situation, säger Björn Elfstrand, vd, Sparbankernas Riksförbund.

Optimism trots svåra tider
Trots den dystra utvecklingen ser småföretagare ljuset i tunneln: Mer än en tredjedel tror på en bättre konjunkturutveckling nästa år. Optimismen grundar sig på förhoppningar om lägre kostnadsökningar och minskade räntekostnader, vilket kan leda till en återhämtning i efterfrågan och på sikt bättre affärsvillkor.

– Småföretagen har visat en otrolig motståndskraft under tidigare kriser, men den nuvarande kostnadskrisen har verkligen satt dem på prov. Men företagare är obotliga optimister, de ser möjligheter där andra ser problem. Trots de svåra utmaningarna ser nu många företagare positivt på framtiden, säger Johan Grip, chefsekonom på Företagarna.

Ladda ner rapporten via Swedbank, Sparbankernas Riksförbund och Företagarna

Fakta om Småföretagsbarometern

Rapporten är ett samarbete mellan Företagarna, Sparbankernas Riksförbund och Swedbank. Småföretagsbarometern är Sveriges äldsta (sedan 1985) och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Totalt har 2 000 företag med 1–49 anställda blivit intervjuade av Novus under våren 2024.

Kontakt
Björn Elfstrand, vd Sparbankernas Riksförbund, 073–840 06 45, bjorn.elfstrand@sparbankerna.se
Johan Grip, chefsekonom, Företagarna, 072–1576375, johan.grip@foretagarna.se
Jörgen Kennemar, företagarekonom Swedbank, 070–643 83 29,jorgen.kennemar@swedbank.se

2024-06-18 - Industritorget