Framtidens byggbransch är cirkulär

Tar tillvara det mesta och minskar på avfallet

När råvarupriser skjuter i höjden och hållbarhetsmål blir standard måste även byggbranschen hantera förändringarna. Trenden går mot ett alltmer cirkulärt förhållningssätt, där vi tar tillvara det mesta och minskar på avfallet. "Resurser kommer att fortsätta vara i fokus framöver i takt med att priserna för material stiger. Det har blivit andra spelregler på marknaden och cirkularitet är vägen framåt", säger arkitekten Elise Grosse som är hållbarhetschef på Sweco Architects.

– Förändringar sker i byggbranschen och det fort. Vi lever i en omvärld där både pandemi och krig i Europa har satt sin prägel på ett mer ansvarsfullt förhållningssätt till våra resurser. Vi ser oss om efter vad som finns tillgängligt i vårt närområde och försöker ta tillvara det som vi redan har, fortsätter Elise Grosse.

Hon menar att ett cirkulärt förhållningssätt blir alltmer normaliserat i samhället. Metaller är byggbranschen redan ganska bra på att återvinna. Råvaran är ofta dyrbar och den är tacksam att återvinna utan att den förlorar sin kvalitet.

– Metaller har exceptionella egenskaper för att även kunna återbrukas, men för att vi ska komma vidare i branschen måste alla tänka upcycling och cirkularitet. Att tillverka nytt kräver mycket energi, så ett sätt att minska vår klimatpåverkan är att minska avfallet. Det gör vi genom att se avfallet som en resurs i stället för avfall.

Bygger resursbank

Elise Grosse menar att det första steget mot framtiden är att bli medvetna och inventera det som vi redan har med hjälp av dagens moderna verktyg. Ett exempel på det är när byggnader digitalt kan loggas som resursbank, där varje komponent i ett byggprojekt loggas med materialinnehåll och mängd.

– Avsikten är en nationell databas där byggföretag kan söka efter resurser för att återbruka i stället för att köpa nytt. Ambitionen är att resursbanken stöttar kretsloppet för material och att den kan fyllas på allt eftersom byggnader uppförs eller inventeras. Då har vi plötsligt skapat ett värde för komponenter som tidigare ansågs vara förbrukade, berättar Elise.

Viktigt med samverkan

För att förändring mot det mer cirkulära ska ske bör byggnaders resurser inventeras, både ur ett kulturellt och ekonomiskt perspektiv.

– För detta krävs en samverkan mellan alla olika kompetenser, samt att vi digitalt kan dokumentera resurserna för att sedan återanvända dem, säger Elise.

Att tänka cirkulärt behöver inte vara så komplicerat, menar hon. Det kan handla om något så vardagligt som att felsöka ett ej fungerande ventilationssystem och reparera, i stället för att byta ut hela anläggningen. Eller att återanvända gamla kabelstegar till ett nytt projekt och att skruva fast gipsskivor i stället för att spika, så att de går att använda igen.

– Det går även att förädla systemet så att det blir ännu bättre, trots att vi inte byter ut allt det gamla. Alla i branschen behöver vara kreativa och tänka nytt. Gör vi det kommer vi att kunna spara resurser, minska vår klimatpåverkan och dessutom underlätta för våra kunder som inte behöver betala för ett helt nytt ventilationssystem och kanske slipper bli evakuerade under den tid som renoveringen pågår, säger hon.

Lång väg kvar

Elise menar att samverkan mellan bygg och arkitekt behöver bli bättre.

– När vi förenar olika kompetenser och möts i diskussioner kring hur den bästa lösningen ser ut för att ge materialet ett så långt liv som möjligt, då hittar vi lösningarna som gör skillnad. Cirkularitet är lösningen på våra problem med resursbrist, klimatpåverkan och allt dyrare investeringar. Nya lagar och regler ska hjälpa oss på vägen, bland annat ska byggavfallet minska med 70 procent de kommande åren och då måste vi börja återbruka för att klara det, slår hon fast.

Vad kan den enskilde företagaren i byggbranschen göra?
– Genom att sälja in en cirkulär installation, där exempelvis delar är återbrukade, kommer ni att kunna visa upp ett bättre klimatvärde och skapa ett hållbart kostnadsvärde för slutkunden. Använd de digitala hjälpmedel som finns. När Swecos arkitekter och ingenjörer lägger in siffrorna i vårt program C3, kan de direkt visa för kunden både kostnad i kronor samt klimatutsläpp, alltså hur mycket CO2-påverkan en design har, samt vad materialet kostar att köpa in, säger Elise och passar på att skicka med ett tips på vägen:

– Här finns det absolut ett nytt affärsområde. Alla företag jobbar i dag för att bli mer klimatsmarta och om ni som företag kan hjälpa dem på vägen så har ni allt att vinna.

Text: Sara Schröder | Foto: Anna W ThorbjörnssonUr PVMagasinet #6.2022

2022-06-28 - Industritorget