Reduktionsplikten höjs till 10 procent

Ett välkommet första steg!

Regeringen presenterade den 27 augusti sitt förslag att justera reduktionsplikten uppåt från att tidigare kraftigt dragit ner den vid årsskiftet. Reduktionsplikten är det enskilt viktigaste styrmedlet för att minska utsläppen från transportsektorn genom ökad andel av inblandade biodrivmedel i både diesel och bensin.

Höjning av reduktionsplikten till 10 procent

Energi- och näringsminister Ebba Busch, finansminister Elisabeth Svantesson, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari samt Sverigedemokraternas miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen meddelade att från och med 1 juli 2025 ska reduktionsplikten uppgå till 10 procent i både diesel och bensin, vilket innebär en höjning med 4 procentenheter.

– Regeringens förslag innebär en mindre – men välkommen – återställare, menar Anna Törner, vd på Svenska Bioenergiföreningen, men efterfrågar förtydliganden om kommande år för hur ska reduktionsplikten utvecklas till det viktiga målet 2030.

Minskade utsläpp med två miljoner ton
Enligt förslaget sänks skatten på bensin med 75 öre per liter, medan skatten på diesel höjs med 11 öre per liter. Energiskatten kommer inte heller indexeras 1 januari 2026. Kostnaden för statsbudgeten uppskattas bli 3,7 miljarder kronor för 2025 och 5 miljarder kronor för 2026. Det kommer inte bli några skattehöjningar under resten av mandatperioden.

Enligt regeringens beräkningar ska den nya reduktionsplikten minska koldioxidutsläppen med två miljoner ton till 2030, d.v.s. en halv miljon ton per år. Enligt regeringen ska Sverige därmed klara EU:s klimatmål, och genom skattesänkningen på bensin kompenseras hushållen och företagen för kostnadseffekten. I förslaget ingår även att det ska vara möjligt att räkna in el från publika laddstationer i utsläppsreduktionen. Detta i enlighet med förnybartdirektivet, RED III.

Reduktionsplikten har varit det viktigaste styrmedlet för att Sverige ska nå klimatmålet som antagits i riksdagen att inrikes transporter exklusive flyget ska minska utsläppen till 2030 jämfört med 2010 med minst 70 procent och även EU:s lagstiftade klimatmål för Sverige. Regeringens radikala sänkning av reduktionsplikten vid det gångna årsskiftet innebar dock att koldioxidutsläppen beräknades att öka med minst fyra miljoner ton per år till 2030.

– Det är även positivt att regeringen går vidare med sitt förslag att tillsätta en styrmedelsutredning. Reduktionsplikten är en viktig komponent, men kan inte lösa allt. Därför behövs en styrmedelsutredning som kan ta fram långsiktiga förslag, förtydligar Anna Törner, vd på Svebio.

Påverkan på andra sektorer
Vidare är regeringens besked i viss mån positivt för skogsnäringen och kraft- och fjärrvärmeproducenterna även om den höjda skatten på diesel ökar transportkostnaderna.

– Höga utsläpp från transportsektorn riskerar att öka kraven på andra åtgärder, som att i ännu högre grad öka skogens upptag av koldioxid, vilket skulle riskera minskad avverkning och därmed tillgång till biobränslen, för att klara EU:s klimatmål, säger Johnny Kjellström, näringspolitisk chef på Svebio.

– Även jordbruks- och livsmedelsproduktionen kan hotas av kostsamma klimatåtgärder om de fossila utsläppen från transportsektorn inte minskar, eftersom det då finns risk för att jordbrukets används för att kompensera för transporternas högre utsläpp, fortsätter Johnny Kjellström.

Behov av stabilitet och långsiktighet
Förhoppningsvis leder förslaget till att investeringarna i svensk biodrivmedelsproduktion ökar. Osäkerhetsfaktorer, som ständigt ändrad politik, hämmar investeringsviljan hos företagen.

Det är viktigt att branschen får långsiktighet i politiken och en förutsägbarhet. Vi behöver tydliga besked om framtida styrmedel, t.ex. hur det blir med skattebefrielse för rena biodrivmedel och reduktionsplikten efter 2026. Det är också viktigt att regeringen arbetar för att skattebefrielsen för biogas återinförs.

2024-08-28 - Industritorget