Så kan Sveriges största energislag göra att vi klarar elkrisen

Sex konkreta förslag som kan sänka elpriserna

I Sverige använder vi mer bioenergi än energi från vattenkraft och kärnkraft tillsammans. Därför kan en måttlig ökning av bioenergianvändningen enkelt leda till minskade elpriser och bättre tillgång på el, inte minst i södra Sverige. Här listas sex konkreta förslag som direkt kan sänka elpriserna.

1. Ökad biokraftproduktion

Redan i dag står biokraft i kraftvärme och industri för omkring åtta procent av den svenska elproduktionen. Den andelen kan höjas med rätt styrmedel och en stor del av den ökade produktionen kan komma i södra delen av Sverige.

Det finns potential att öka produktionen i befintliga kraftvärmeverk. Under kalla vinterdygn prioriterar fjärrvärmeföretagen värmeleveranserna och tvingas ofta dra ner på elproduktionen. Det kan avhjälpas genom investeringar i mer topplastproduktion av värme, exempelvis med pellets eller bioolja som bränsle. Skatten på bioolja för uppvärmning måste därför tas bort. Man kan investera i kylare som gör att man kan producera el även när värmebehovet är lågt, samtidigt som elpriset är högt och det råder brist på el.

Nya biokraftvärmeverk kan byggas utifrån det befintliga värmeunderlaget, och nya turbiner kan installeras på orter som bara har värmeproduktion. Ny teknik har utvecklats för småskalig elproduktion från biobränslen, exempelvis ORC-turbiner och små kraftvärmeverk.

Biogas kan användas i högre utsträckning för elproduktion. Gemensamt för alla dessa åtgärder för mer biokraftproduktion är att tekniken och kostnaderna är välkända och genomförandetiden är relativt kort. Utbyggnaden kan ske nära konsumenterna i städer och tätorter i södra Sverige, vilket gör att det inte heller behövs nya kraftledningar. Dessa fördelar gäller både i jämförelse med ny kärnkraft och i jämförelse med havsbaserad vindkraft.

2. Biobränslen ersätter elvärme

En stor del av elförbrukningen används för uppvärmning, både som direktverkande el, eller via värmepumpar. Dessutom används mycket el för varmvattenproduktion. Det finns många olika lösningar för att ersätta denna el med biobränslen.

I hus med vattenburet värmesystem kan man installera en modern pellets- eller vedpanna, alternativt en vattenmantlad pelletskamin som ansluts till värmeledningen. En ytterligare möjlighet är att komplettera med solvärme, som tar vara på en större andel av solinstrålningen än solceller och kan klara varmvattenbehovet under sommartid.

I hus med direktverkande el är den bästa lösningen att installera en modern pelletskamin som kan ta över hela eller en stor del av husets värmebehov, beroende på husets planlösning. Med nuvarande elpriser och om man har direktverkande el, kan en modern pelletskamin spara in hela investeringen på mindre än två år.

Nya pellets- och vedeldade pannor och kaminer har hög verkningsgrad och mycket låga utsläpp till luft eftersom de måste uppfylla de stränga kraven i EU:s Ecodesigndirektiv.

3. Anslutning till biobaserad fjärrvärme

Ett alternativ till att installera egen värmeproduktion av biobränsle för att ersätta el är att ansluta elvärmda hus till fjärrvärme. Det gäller både småhus och bostadsrättsföreningar, som ibland under senare år installerat värmepumpar med åtföljande elförbrukning och elkostnad.

Svebio har noterat att allt fler villaägare i dag vänder sig till fjärrvärmeföretagen för att ansluta sina hus. Ett exempel är Karlstads Energi, där antalet nyanslutningar av villor fördubblats jämfört med förra året.

Fjärrvärme finns i dag utbyggd i så gott som samtliga svenska kommuner och alla större tätorter. Som bränsle används främst biobränslen och avfallsbränslen, samt en del spillvärme från industrier. Totalt finns det omkring 550 fjärrvärmenät i Sverige som använder biobränslen. Fossila bränslen är nästan helt borta ur fjärrvärmens bränslemix. Det gör att fjärrvärmepriserna inte har ökat mer än marginellt. Anslutning till fjärrvärme ger dubbel effekt eftersom kraftvärmeverket får ett större ”värmeunderlag” att producera el på. Elproduktionen ökar.

Viktigt är också att all ny tätbebyggelse ansluts till fjärrvärme. På mindre orter kan man satsa på närvärmelösningar.

4. Energikonverteringar i industrin

Det har genomförts många projekt i näringslivet för att ersätta fossila bränslen med biobränslen under de senaste åren, inte minst efter att koldioxidskatten höjdes kraftigt åren 2011 – 2018 för företag som inte ingår i utsläppshandeln. Många av dessa investeringar har fått stöd av Klimatklivet.

Det går att genomföra fler sådana konverteringar, både från fossil gas, gasol och från el. Vilken teknisk lösning som kan väljas måste avgöras från fall till fall beroende på de krav som ställs. Bioenergin kan komma från flis, pellets, biogas eller bioolja. I en del fall kan man få hetvatten eller ånga från det lokala fjärrvärmeföretaget.

5. Öka produktionen av biogas

Biogas ersätter importerad fossil gas. Men den kan också ersätta el. Många regioner har valt att ersätta biogasbussar med elbussar. Man borde istället slå vakt om biogasen i kollektivtrafiken och inte öka elförbrukningen.

Biogas kan också användas för elproduktion, inte minst för att balansera sol och vind. Det finns betydande potential att öka produktionen av biogas från gödsel och andra rest- och avfallsprodukter.

6. Köp en bil som går på biodrivmedel

Istället för att köpa en elbil kan man välja att köpa en bil som går på rent eller högblandat biodrivmedel som HVO100, E85 eller biogas. Köpet av elbil kan kanske vänta tills läget på elmarknaden förbättrats och priserna gått ner. Naturligtvis borde regeringen snarast se till att den som tankar helt förnybart drivmedel inte behöver betala den höga skatten, malus, för dieselbil.

De åtgärder vi föreslår här kan genomföras omedelbart eller inom en period på upp till två år. Det som tar längst tid är att frigöra mer elproduktion, genom att komplettera med ytterligare värmeproduktion på befintliga kraftvärmeverk. Här finns en potential på upp emot lika stor effekt som de båda nedlagda Ringhalsreaktorerna, runt 1 800 MW för de kallaste dagarna. Sammanfattningsvis finns det alltså många olika lösningar och åtgärder som kan bidra för en bättre energiförsörjning. Det är viktigt att förstå att man inte behöver skörda mer skog för att få fram mer bränsle. Däremot behöver man ta hand om en större andel av alla grenar och toppar, grot, som lämnas kvar i skogen efter avverkning. Svensk skog är fantastisk – den växer och lagrar mer kol för varje år, samtidigt som vi ersätter alltmer fossila bränslen. Det har gjort biobränslen till Sveriges största energislag.

Vill ni veta mer om bioenergi? Kontakta Gustav Melin, vd på Svebio, nr: 0705244400 eller Kjell Andersson, näringspolitisk chef på Svebio, nr: 0704417192.

2022-08-26 - Industritorget