Smarta materialval

Kräver ärliga livscykelanalyser

En ny rapport från Niras, Skandinaviens ledande rådgivande ingenjörsföretag, belyser vikten av ärliga livscykelanalyser för att möjliggöra medvetna materialval som minimerar miljöpåverkan. Studien jämför olika väggkonstruktioner med fokus på klimatavtryck, livslängd och potential för karbonatisering. Resultaten visar tydligt att val av väggmaterial har stor betydelse för byggnaders klimatpåverkan över tid och understryker vikten av att byggbranschen ser bortom faserna A1-A3.

I takt med byggbranschens ökande fokus på hållbarhet och klimatpåverkan blir valet av byggmaterial allt viktigare. En ny rapport från Niras, framtagen med hjälp av modeller och beräkningar från Xella, visar att det finns stora CO2-besparingar att göra genom att välja rätt väggmaterial och att granska hållbarhetsdeklarationer ur ett holistiskt perspektiv.

Mer än bara CO2
Rapportens slutsatser visar att de lätta väggkonstruktionerna, som gips- och fibergipsväggar, uppvisar lägre klimatpåverkan över en 50-årig livscykel jämfört med andra alternativ. Dessa behöver dock bytas ut efter 50 år, vilket ökar deras klimatpåverkan på längre sikt. Tyngre väggkonstruktioner, exempelvis Ytong lättbetong och Silka kalksandsten, har fördelar både vad gäller hållbarhet och brandmotstånd – och är mer konkurrenskraftiga sett ur en 80-årig analysperiod.

- Klimatberäkningar i Norden definierar byggnaders livslängd som 50 år. Att använda detta som grund för beräkningar missgynnar material med högre CO2-utsläpp i produktionsfasen, trots att de har betydligt längre förväntad livslängd. Niras rapport visar att om byggnadens livslängd justeras från 50 till 80 år i beräkningen minskar CO2-avtrycket för exempelvis lättbetong och kalksandsten, vilket gör dem till en bättre lösning på sikt, säger Ben Birouti, Sverigechef på Xella, och fortsätter:

- Vi behöver en ärlig syn på livscykelanalyser. Niras rapport tydliggör den stora påverkan som livslängd och karbonatisering har på byggnaders klimatavtryck på lång sikt.

Karbonatisering bör ta större plats på dagordningen
Karbonatisering, processen där byggmaterial som lättbetong och kalksandsten binder koldioxid från omgivningen, kan drastiskt minska byggnaders totala klimatavtryck. Trots denna fördel är karbonatisering ofta en underskattad faktor i livscykelanalyser och hållbarhetsdiskussioner kring byggmaterial. Niras rapport visar att genom att beakta karbonatisering kan byggbranschen inte bara förlänga sina konstruktioners livslängd, utan också aktivt minska CO2-utsläpp under byggnadens hela livstid.

- Livscykelmodulen B1 inkluderas inte i LCA-beräkningar idag. I rapporten ser vi att klimatpåverkan från väggkonstruktioner med Ytong- och Silka-produkter kan minskas med 24–44 procent tack vare karbonatiseringen. Det är därför hög tid att karbonatisering får större uppmärksamhet som en del av hållbara byggstrategier. Vi måste se bortom faserna A1-A5 om vi vill göra skillnad, betonar Ben Birouti.

Niras rapport belyser hur medvetna materialval och djupgående livscykelanalyser kan främja betydande framsteg i byggbranschens arbete för mer hållbara byggnader.

- Vi behöver se hållbarhet ur ett holistiskt perspektiv där både materialens klimatpåverkan, deras funktion och deras långsiktiga miljöpotential vägs in. Att välja byggmaterial handlar inte bara om att minska initiala utsläpp, utan även om att skapa långsiktigt hållbara konstruktioner som möter både funktionella och klimatmässiga krav. Vi måste ta vara på den kunskap som finns tillgänglig för att förbättra våra analyser av byggnader. Först då kan vi på riktigt avgöra vad som är hållbart, avslutar Ben Birouti.

Samtliga beräkningar från Niras har gjorts enligt LCA-reglerna i Danmark. Resultaten har sammanställts i en rapport, som kommer att finnas tillgänglig hos Xella.

2024-12-10 - Industritorget