Svenska startups bäst på AI

Andra bolag tappar mark

Svenska startupbolag är bland de bästa i Europa när det gäller att använda AI framgångsrikt - men näringslivet i stort halkar efter övriga nordiska länder. Det framgår av en ny rapport från AWS.

Nordens och övriga Europas framtida konkurrenskraft och innovationsförmåga är en mycket uppmärksammad fråga och i centrum för den digitala utvecklingen står AI. Rapporten ”Unlocking The Nordics’ AI Potential” kartlägger utvecklingstakten av AI-tekniken och de ekonomiska vinster som tekniken möjliggör.

Rapporten, som tagits fram av rådgivningsföretaget Strand Partners på uppdrag av Amazon Web Services (AWS), bygger på en undersökning med svar från 4 000 företag och 4 000 medborgare i Sverige, Norge, Finland och Danmark, och motsvarande undersökning har även genomförts i ett antal andra EU-länder, Storbritannien och Schweiz.

Sverige sticker ut både positivt och negativt i rapporten. Det svenska startup-ekosystemet lyfts fram som ledande på området i Europa, där 42 procent av startupbolagen använder AI på avancerade och sofistikerade sätt, jämfört med det europeiska genomsnittet på 26 procent. Det innebär exempelvis att bolagen arbetar med att kombinera olika AI-verktyg och modeller för att hantera komplexa uppgifter, och att skapa skräddarsydda AI-system som får stor påverkan på verksamheten. 44 procent av startupbolagen i Norden identifierar AI som en central del av bolagets affärsmodell.

Men bilden blir en annan när man mäter näringslivet i stort. AI-användningen bland samtliga företag ligger på 35 procent. Det är lägre än både det Europeiska genomsnittet och våra grannländer Danmark (40 procent) och Finland (39 procent) och samma som Norge, där tillväxttakten för AI är högre än i Sverige; i Norge har användningen ökat med 17 procent under det senaste året, i Sverige med 13 procent.

Bland de största utmaningarna de svenska bolagen lyfter fram är tillgången på expertis, som 63 procent uppger bromsar innovation. 28 procent nämner höga upplevda kostnader som ett hinder, och 22 procent uppger även att oklara regelverk har varit en anledning till att man fördröjt eller skalat ner ambitionen i AI-initiativ.

Kostnaderna och regelverken hänger ihop: Regelefterlevnadsåtgärder uppgår till i genomsnitt 43 procent av kostnaderna för teknikinvesteringar i Norden, och 72 procent av de nordiska bolagen tror att denna kostnad kommer att bli ännu större under de kommande åren.

Samtidigt finns fortsatt stort intresse och stor optimism kring tekniken. Ungefär två tredjedelar av de nordiska bolagen tror att AI kommer att ha väsentlig påverkan på deras industri under de närmaste fem åren, och bland de bolag som aktivt använder AI uppger 90 procent att tekniken har bidragit till ökade intäkter, och 67 procent att man fått väsentliga produktivitetsvinster inom olika områden - exempelvis kundservice, förbättrad innovationskapacitet och automatisering av rutinuppgifter.

Rapporten beräknar att den ekonomiska potentialen för AI i Europa är 600 miljarder Euro fram till 2030. Den totala ekonomiska potentialen för teknikadoption under samma tidsperiod uppgår till 3,4 biljoner – alltså 3 400 miljarder – Euro, vilket är mer än 37 biljoner kronor i dagens penningvärde.

”Europa har grunden för framgång – stark forskningsförmåga, stabila institutioner och växande folkligt stöd för AI-användning. Med koordinerade åtgärder för att hantera utmaningarna som identifieras i rapporten kan dessa fördelar skapa varaktig ekonomisk nytta”, skriver rapportförfattarna.

Man lyfter också fram att Sverige och de andra nordiska länderna nyligen lanserat nationella AI-strategier som ett viktigt steg för att ytterligare förbättra förutsättningarna för framgång.

2025-06-19 - Industritorget