Svenskt näringsliv långt framme

När AI-kapplöpningen går in i ny fas

Det globala näringslivet rustar för de kommande årens förväntade explosiva tillväxt av AI-investeringar, och i början av december presenterades en regeringskommission som ska bidra till att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft inom AI.

En ny rapport berättar att svenska företag är väl förberedda för att bli vinnare – men bilden kan förändras snabbt.

AI är redan en mångmiljardindustri, men den snabba tekniska utvecklingen leder Fram till år 2030 förväntas den globala AI-marknaden nästan tiodubblas, och omsätta mellan 20 och 25 biljoner kronor per år, enligt olika bedömningar – samtidigt som det årliga bidraget till världens BNP beräknas vara ännu större än så.

Samtidigt finns idag det ett stort glapp mellan företags ambitioner och deras förmåga att dra nytta av tekniken, visar en ny global rapport från Cisco.

Rapporten Cisco AI Readiness Index publicerades i november 2023 och bygger på svar från fler än 8 000 beslutsfattare på företag med fler än 500 anställda, i 30 länder. Det är första gången undersökningen genomförs – tanken är dock att den ska återkomma varje år och ge en löpande bild av AI-utvecklingen. 154 svenska företag deltar i undersökningen, som mäter graden av AI-beredskap inom sex kategorier – strategi, infrastruktur, data, governance, kompetens och kultur.

”Vi kan se att Sverige hävdar sig mycket väl i en internationell jämförelse, särskilt när vi jämför med övriga Europa, och det är positivt för näringslivets konkurrenskraft på kort sikt. Samtidigt är inte försprånget på något sätt ointagligt, och det är därför viktigt att också se på de framtidsutmaningar som rapporten pekar ut – både i Sverige, Europa och världen”, säger Thomas Brännström, CTO på Cisco Sverige.

Utifrån de olika kriterierna har Cisco delat in företagen i kategorier utifrån hur långt de kommit med AI-arbete – ledare, jägare, följare och eftersläntrare. 22 procent av de svenska företagen beskrivs som ledare på området – klart bäst bland de europeiska länderna i undersökningen och även långt före det globala genomsnittet på 14 procent. Lika stor andel, 22 procent, klassas som jägare medan den största kategorin, 53 procent, är följare. Inom AI-strategi ligger svenska företag allra längst fram – 37 procent kategoriseras som ledare, medan motsvarande siffra inom företagskultur bara är sex procent, vilket dock fortfarande är över EU-genomsnittet.

Bland de utmaningar svenska respondenter lyfter fram som stora eller mycket stora finns flera frågor som berör säkerhet och integritet. 45 procent uppger att man har begränsad eller ingen kunskap om ”bias”, svagheter i AI-modeller som leder till feltolkningar av data, och 35 procent att man har begränsade eller inga kontrollfunktioner för att undvika detta. 37 procent uppger att de har begränsad eller ingen insyn i hur de algoritmer som ligger till grund för AI-verktygens beslutsprocesser är uppbyggda.

I början av december hände två saker som kommer att påverka den fortsatta utvecklingen. Den svenska regeringen presenterade en nationell AI-kommission under ledning av Volvos styrelseordförande Carl-Henric Svanberg, med det uttalade målet att stärka svensk konkurrenskraft på området. Samtidigt kom EU:s ministerråd överens om ett antal avgörande frågor i den kommande AI-förordningen, vilket gör att lagstiftningsarbetet går in i en ny fas.

”Den fortsatta utvecklingen behöver ske på ett sätt som främjar innovation inom AI men gör det på ett ansvarsfullt sätt, där komplexa frågor om dataintegritet, upphovsrätt och bias är i centrum. Det kommer att hjälpa det svenska näringsivet att ha en kraftfull organisation i ryggen som kan vägleda regering, företag och organisationer i det arbetet, och hjälpa oss ytterligare stärka vår position. Det här är inte ett sprinterlopp, utan ett maraton, där uthållighet är minst lika viktigt som explosivitet”, säger Thomas Brännström.

2023-12-14 - Industritorget