Vägar till 100 procent förnybar elförsörjning

Är dessa mätbara?

Den grundläggande metoden för att bevisa ursprung inom EU är de så kallade ursprungsgarantierna (UG), en typ av certifikat som administreras av Energimyndigheten. Certifikaten är digitala och lagras i ett system som heter Cesar.

Ursprungsgarantier tilldelas producenter av t.ex. vind-, vatten- och solkraft och kan köpas av elkonsumenter ihop med inköpt el för att få en ”förnybarhetsstämpel”. Det ger då en extra intäkt till producenten samtidigt som användaren kan hävda förnybar elförsörjning. För varje producerad megawattimme får elproducenten ett certifikat, och när den har sålts ska den annulleras av köparen. Därmed ska mängden producerad förnybar el motsvara mängden ”grön” elanvändning. Ett balanssystem således.

En brist är dock att det saknas en faktisk koppling mellan produktion och konsumtion. El kan produceras vid en anläggning i ett land vid en viss tidpunkt och användas i ett helt annat land vid en helt annan tid. T.ex. kan en industri i Tyskland, genom att köpa UG från svensk eller norsk vindkraft, anses ha 100% förnybar elförsörjning även om den befinner sig i ett område där det endast produceras el med kolkraft. I de flesta fall säljs och köps certifikaten dessutom anonymiserat med endast produktionstyp angett. Därmed är UG egentligen mer ett finansiellt stöd än en spårningsmetod och det är tveksamt om detta instrument kommer att vara tillräckligt för att uppfylla framtida hållbarhetskrav.

Det diskuteras att tidsstämpla certifikaten, för att i alla fall säkerställa att användningen av el sker vid samma tidpunkt som produktionen. Det skulle ta oss en bit på vägen men det skulle fortsatt saknas en fysisk spårbarhet och krav på geografisk närhet.

En annan brist är att ursprungsgarantierna inte bidrar till att ny förnybar elproduktion byggs. Det är här de s.k. Corporate PPA kontrakten har kommit in i bilden och begreppen ”additionalitet” blir viktigt.

Corporate PPA

PPA står för Power Purchase Agreement och är helt enkelt ett elinköpsavtal. Med Corporate PPA menar man ett bilateralt elinköpsavtal mellan en elproducent (ofta från vind- eller solkraft) och ett företag. Ofta är avtalen långa, minst åtta år, och med delar eller hela volymen bunden till någon form av fastpris. Genom att teckna dessa avtal får elproducenten en mer förutsägbar intäkt vilket, i sin tur, bidrar till lägre finansieringskostnader och möjliggör investering i nya vind- och solparker. Köparen får i sin tur ett stabilt och förutsägbart elpris, som ofta ligger under marknadspriserna, samtidigt som den genom avtalet bidrar till att ny förnybar elproduktion byggs, s.k. ”additionalitet”. Genom att inkludera köp av UG från parken så uppfyller man även kraven för förnybarhetsstämpel.

Förutom additionalitet så medför alltså PPA, i motsats till vanliga UG, att det även finns en direkt koppling till ursprungskälla, framförallt om en s.k. fysisk PPA tecknas. En fysisk PPA kan endast tecknas om produktion och konsumtion finns inom samma elsystem (Nordpool för oss i Norden). När det inte produceras någon el vid anläggningen så köps och levereras resterande behov som vanligt via Nordpools spotmarknad. Detta sköter anlitat elhandelsbolag (leverantören av el).

Det finns olika typer av Corporate PPA där man skiljer mellan följande ...

• Onsite eller Offsite PPA: Onsite betyder att elanläggningen, oftast en solpark, finns inom samma anläggning som köparens förbrukning, t.ex.på ett industriområde. I en offsite PPA finns vind- eller solparken utanför köparens anläggning, kanske till och med i ett annat land.

• Fysisk eller Finansiell PPA: I en fysisk PPA avräknas producerad och konsumerad el mot varandra och parterna måste därmed finnas i samma elsystem (Nordpool) och avtalet hanteras av en elhandlare/balansansvarig. En finansiell PPA är helt avskiljt från faktisk elleverans. Det är en helt finansiell överenskommelse om ett elpris där köpare och säljare kompenserar varandra om faktiskt elpris över- eller understiger en överenskommen nivå.

• Pay-as-Produced eller Baseload: I ett Pay-as-Produced avtal köps all producerad el varje timme och köparen tar därmed alla risker. Ett Baseload avtal innebär en överenskommelse om en fast volym, t.ex. per månad eller år. Här behåller producenten fler risker och priset är därmed ofta högre.

En fysisk Pay-as-Produced PPA med tillhörande ursprungsgarantier och med elproducent och köpare i samma elområde är nog det närmaste vi kommer förnybar hållbar elförsörjning idag. Här uppfylls kriterier för fysisk koppling, geografisk närhet samt additionalitet. PPA förordas även i förslag till EU:s reviderade förnybarhetsdirektiv samt i diverse hållbarhetsinitiativ för att stötta industrier till 100% förnybar elförsörjning.

Det som dock ändå saknas i en PPA är ett bevis på den tidsmässiga kopplingen (med fackspråk ofta kallad temporal koppling). Under vilka timmar producerades och användes elen samtidigt? Man brukar även tala om mål om 24/7. Om det t.ex. inte producerades någon vindkraft den kalla vinterdagen när köparen använde mycket el så har köparen ändå använt el från elsystemet som kan ha ursprung i fossila kraftkällor.

För att se hur mycket el som de facto kommer från ”sin” PPA-anläggning så behövs någon form av ytterligare spårning.

Matchningsinstrument

Som tidigare nämnts så diskuteras nu inom EU en tidsstämpel på ursprungsgarantier, för att kunna härleda och koppla samman produktionen och användningen av den förnybara elen. I det reviderade förnybarhetsdirektivet kommer även ytterligare krav att ställas på nätägare kring mätning och transparens inom respektive elområde.

Det börjar dessutom komma olika matchningstjänster från privata aktörer. Den stora skillnaden mellan matchning och UG är tiden. Även med externa matchningstjänster ska dock UG köpas som grund.

Med matchning kan man se kopplingen mellan elproduktionen och förbrukningen ner på 15-minutersnivå, med UG handlar det om 12 månader. Ett företag kan t.ex. visa att under en viss månad, dag, eller till och med kvart, så matchades elförbrukningen till 60% av vindkraft från anläggning X och med 40% solkraft från anläggning Y. Målet bör ju vara att komma så nära 24/7 korrelation som möjligt.

En tidsmässig korrelation blir alltmer viktig ju mer förnybart vi har i vårt elsystem. Det bidrar till ökad stabilitet och ett bättre utnyttjande av vår installerade kapacitet. Ett tydliggörande ger företag dessutom incitament att söka kraftslag som så bra som möjligt passar deras egen förbrukningsprofil.

Sammanfattningsvis, bästa möjliga kombination för en industri som vill uppnå, och bevisa, så nära 100% förnybar elförsörjning som möjligt borde vara följande ...

• Pay-as-Produced PPA med köp av producerad el från minst en vind- eller solkraftpark som ännu inte är byggt och där man genom PPA bidrar till utbyggnaden.
• Ovan PPA ska inkludera köp av ursprungsgarantier.
• Ovan PPA bör så bra som möjligt matcha industrins eget förbrukningsmönster. Då kan det ev. vara bättre med två mindre PPA från parker med olika produktionstyp eller på olika platser.
• Matchningstjänst som mäter och visar uppnådd korrelation mellan elförbrukning och produktion vid ”PPA-anläggningarna” på minst timbasis.

Läs också ...

Får elen benämnas som grön även om den inte är det? - Aktuell Energi

2022-05-30 - Industritorget