Vi vänder blad och siktar på 2023

Det här har vi att vänta på börsen nästa år

I årets sista månadsbrev blickar vi framåt. Vad ligger framför oss under 2023, ett år då Sverige väntas gå in i lågkonjunktur och inflationen sannolikt inte fallit tillbaka till 2 procent? Vi lyfter fram några faktorer som kan påverka utvecklingen på kort och lång sikt och resonerar kring hur vi kan förhålla oss till de nya förutsättningarna. Avslutningsvis gör vi en historisk tillbakablick och konstaterar att långsiktighet är ett vinnande koncept.

Hur bra var BNP-prognosen för 2022?

För ett år sedan blickade vi fram mot 2022 och i korten låg då en tillväxt över den långsiktiga trenden. Enligt OECD:s prognoser vid det tillfället väntades BNP-tillväxten globalt uppgå till 4,5 procent och inflationen bedömdes nå 4,2 procent under året. Ett år senare verkar det som om tillväxten snarare landar på 3,1 procent för att sedan bromsa in ytterligare under 2023 med 2,2 procents tillväxt. Men det är framför allt tillväxtmarknaderna som håller upp den övergripande nivån och bland annat USA och Euro-regionen ligger båda på endast 0,5 procent i tillväxttakt. Värt att notera att svagast bland OECD-länderna väntas Sverige vara, med en negativ tillväxt om 0,6 procent under det kommande året.

Vad gäller inflationen väntas den i OECD-länderna under 2022 sluta på historiskt höga 9,4 procent, vilket sedan faller till 6,6 procent under nästa år. Det är uppenbart att majoriteten av analytikerna drog felaktiga slutsatser om den ekonomiska utvecklingen under 2022 och inte minst avseende hur ihärdig inflationen skulle vara. Det finns flera anledningar till året inte blev som väntat, där kriget i Ukraina, energikrisen i Europa, flaskhalsar och resursbrist i industrin, brist på arbetskraft samt stigande inflation och mycket annat har satt oss i ett annat läge än de flesta trodde för ett år sedan.

Att bedömningarna varit så pass fel har också fått konsekvenser på vilket sätt som centralbankerna tvingats agera, med en relativt sen reaktion och sedan snabba och kraftiga räntehöjningar vars konsekvenser vi ser utspelas framför oss idag.

Hur ser den långsiktiga bilden ut idag?

Under 2022 var det mycket som förändrades vad gäller de ekonomiska förutsättningarna, inte minst då en flera decennier lång period av låginflationsmiljö och generellt fallande räntor tog slut. Att covid-pandemin åtminstone indirekt påverkat skeendet är tydligt. I samband med pandemin drog man först i nödbromsen och världens ekonomier stannade, men när sedan skulle allt i gång igen skapades en rad obalanser och problem. Effekten blev ändrade konsumtionsmönster, resursbrister och flaskhalsar, både vad gäller personal, råvaror och andra insatsvaror vilket uppenbarligen ligger bakom delar av den problematik vi ser idag.

Samtidigt kan vi betrakta utvecklingen i ett bredare perspektiv där demografiska förändringar driver oss mot en högre inflationsmiljö, med en åldrande befolkning och därmed allt färre personer i arbetsför ålder. Världens befolkning ökar fortsatt men faktum är att den demografiska motvinden inleddes redan för ett decennium sedan och kommer att fortsätta att skapa utmaningar. Det är samtidigt något som vi inte kan påverka genom finans- eller penningpolitik men som kommer att inverka på hur denna politik utformas framöver.

Dilemmat för centralbankerna är nu att de antingen måste vidta åtgärder som medför att vi får ned efterfrågan och konsumtionen till den nivå där vi stadigvarande kan ha en produktion som inte driver inflationen, en form av långsiktigt hållbar trend. Eller så får man acceptera att inflationen riskerar att under en längre period ligger över det långsiktiga målet på 2 procent. Väljer man det första lär det innebära en mycket kraftig inbromsning i världsekonomin och det tror vi inte är eftersträvansvärt av någon så därmed lutar det åt att en högre inflation är här för att stanna.

Det är också tveksamt om centralbankerna denna gång kommer att rusa till undsättning när tillväxten bromsar in, det tillåter inte kampen mot inflationen, utan vi räknar med att flera länder kommer gå in i lågkonjunktur under 2023. Vår bästa gissning är dock att innan inbromsningen i ekonomin blir alltför kännbar kommer centralbankerna tvingas att backa på åtstramningarna, även om inflationen inte är nere på målet. Det lär ge oss nya förutsättningar och kanske behöver inflationsmålet revideras då världen ser annorlunda ut än när man bestämde att just 2 procent är en rimlig inflationsnivå.
God avkastning genom åren

Ser vi tillbaka har vi haft en längre period bakom oss med stark avkastning både på aktie- och räntemarknaden, men trenden med ständigt lägre räntor som drivkraft ligger alltså bakom oss och vi går in i en period med större osäkerhet. Vi måste kanske lära oss att leva med inflationen, både i våra investeringar och livet i övrigt och möjligen bör vi fundera på om de gamla reglerna inte längre gäller på samma sätt som tidigare?

Vi anser att det är rimligt att mer kontinuerligt se över, och eventuellt anpassa, sin investeringsstrategi och sina mål i en värld som inte är lika förutsägbar. För om gamla mönster inte upprepas på samma sätt är det inte långsökt att tänka sig att det kan bli större skillnader i utvecklingen mellan olika tillgångsslag, branscher, regioner och andra segment på marknaden. Årsskiftet är en lika bra tidpunkt som när som helst annars under året att se över hur portföljen är positionerad i form av övergripande risk och innehav, efter ett år där mycket rört på sig är det hög tid att resonera kring långsiktig strategi och mål med sparandet.

I den osäkra miljö vi befinner oss i kan det emellertid vara skönt att ta en blick tillbaka på historien och konstatera att aktier i princip alltid varit en bra investeringsform. Oavsett vid vilken tidpunkt du investerat på aktiemarknaden de senaste 50 åren, så har du alltid som sämst fått tillbaka ditt investerade kapital efter sex år, det under en period då vi sett både uppgångar och fall, och där vi bland annat gått igenom energikriser, fastighetskrascher, It-bubblor och finanskriser. I genomsnitt har den som placerat med sex års horisont fått cirka 10 procent i avkastning. Har du haft tur med tillfället du gjorde din investering har du som bäst kunnat få en genomsnittlig årlig avkastning på närmare 30 procent med samma placeringshorisont. Skillnaderna i avkastning beroende på investeringstillfälle avtar också ju längre tidshorisont man har i portföljen, vilket i sig innebär att det är mer gynnsamt med en högre andel aktier ju längre tidshorisonten är.

Bilden på kort sikt har likheter men också stora skillnader. Ser vi till avkastningen på 12 månaders sikt för alla perioder de senaste 50 åren (rullande 12 månader oavsett vilken månad under året investeringen gjordes) kan vi konstatera att även då har en klar majoritet av åren givit positiv avkastning, närmare 8 av 10 gånger har vi gått plus. Den genomsnittliga avkastningen skiljer sig inte heller kraftigt från den som investerat med sex års horisont, men där spridningen i utfall är på en helt annan nivå, där det bästa utfallet är 69 procent medan det sämsta utfallet är -47 procent. För även om du i genomsnitt fått samma utfall oavsett om du har ett eller femton års placeringshorisont är den stora skillnaden att variationen i utfallet är betydligt större om du ska ta ut pengarna efter ett år. Pengar som ska användas om ett år ska därmed av förklarliga skäl inte investeras i en ren aktieportfölj.

Slutligen, timing är svårt eller kanske till och med omöjligt. Det innebär att du bör sprida investeringarna över tid, eller åtminstone mentalt anpassa olika delar av portföljen till olika mål och därmed olika tidshorisonter. Men även med otur vad gäller investeringstillfället så talar tiden för den som investerar i aktier. Om jag skulle investera precis innan börsen står inför ett börsras och inte låter magkänslan påverka mig att sälja på botten, så har investeringarna återhämtat sig cirka 4 år senare. Har vi istället samma tidshorisont som i exemplet ovan, dvs 6 år, så har vi i genomsnitt fått en avkastning på hela 64 procent.
Osäkerhet botas med långsiktighet

Det är naturligt att bli osäker när kapitalet minskar i värde, men det är då som en långsiktig strategi för investeringarna betalar sig som bäst. Studier visar att om vi har ett förlopp liknande 2020 när covid slog till, så utvecklas den genomsnittlige privatinvesterarens portfölj i linje med marknaden under nedgångsfasen, men rädslan för att förlora mer pengar gör att aktieandelen generellt minskas i värsta tänkbara läge. När marknaden sedan återhämtar sig följer portföljen inte med uppåt igen och det blir allt svårare att fatta beslutet för när man ska normalisera riskprofilen. Långsiktigheten i strategin och din övergripande riskaptit är avgörande för hur din avkastning kommer att vara när allt summeras. Det är också här som vi bedömer att en rådgivare kan tillföra mycket värde, i diskussioner om risk och långsiktighet i din förvaltning. Det tror vi gäller även i en värld där förutsättningarna inte riktigt är vad de varit.
För mer information

Vi kommer löpande att återkomma med fler kommentarer av faktorer som vi anser är av betydelse för att belysa skeendena på de finansiella marknaderna och hjälpa våra kunder.

Har du frågor om din situation ber vi dig att kontakta din Säkrarådgivare

Säkra AB, Box 5775, 114 87 Stockholm

2022-12-23 - Industritorget