WELL – för hälsans skull

Innemiljön påverkar hälsa och välmående

Absoluta merparten av vår tid tillbringar vi inomhus. Innemiljön har en stor påverkan på hälsa och välmående. Det internationella certifieringssystemet WELL tar fasta på detta. Systemet används för bland annat byggnader med kontor, bostäder, kommersiella lokaler, undervisning, industrier och hotell.

AV KJELL-ARNE LARSSON

WELL ägs av den amerikanska organisationen International WELL Building Institute – IWBI. Det är inte SGBC som tillhandahåller certifieringssystemet, det gör IWBI genom certifieringsorganet Green Business Certification Inc. – GBCI. SGBC ger dock stöd och utbildningar och svarar för information, bland annat genom att organisationen har en senior expert för WELL.

Målet med att certifiera enligt WELL är att skapa en miljö som främjar god hälsa och välmående, både fysiskt och mentalt. Certifieringsarbetet bygger på 10 indikatorkategorier med sammanlagt 108 indikatorer. Var och en har ett flertal kriterier. WELL handlar både om ”hårda” och ”mjuka” värden. Innemiljön måste klara både fysiska krav, som är tekniskt mätbara, och ett antal krav som har med trivsel, gemenskap och god anda att göra.

Tidiga svenska projekt som certifierades använde WELL version 1. Den nu gällande är version 2.

Två koncept

Det går att certifiera både nybyggnationer och befintliga byggnader samt hyresgästanpassningar. WELL har två huvudsakliga koncept: WELL Certification och WELL Core Certification. Gränsdragningen mellan dem är inte helt enkel att beskriva, men WELL Certification används huvudsakligen där fastighetsägaren har sin egen personal (och även hyresgäster) arbetande i byggnaden och där dessa utgör majoriteten av byggnadens användare. Typisk applikation är ett kontor hos ett industriföretag. WELL Core Certification används för själva byggnaden. Typisk applikation är ett kontorshus där fastighetsägaren hyr ut lokaler i samma hus till olika företag.

WELL Certification har krav på både hårda och mjuka värden, medan WELL Core Certification i huvudsak har krav på hårda värden, men där poäng kan fås för vissa mjuka värden.

Poäng samlas inom respektive indikatorkategori. Vissa krav (och därmed poäng) är obligatoriska, medan andra är frivilliga och kan ge extra poäng. Slutbetyget graderas enligt skalan:

• Bronze 40 poäng

• Silver 50 poäng

• Gold 60 poäng

• Platinum 80 poäng

En fördel med version 2 av WELL är att systemet är generellt för alla typer av byggnader, berättar Sue Clark, senior expert för WELL på Sweden Green Building Council. I ett tidigt skede går man igenom för vilka områden som projektet ska satsa på att ta extra poäng, och för vilka områden man nöjer sig med de obligatoriska poängen. På så vis skräddarsys certifieringen för varje specifikt projekt. IWBI är öppna för flexibilitet och dialog och här har projektet stor nytta av Dedicated Coaching, med en person som stödjer med råd och även sätter sig in i det specifika projektet.

En styrka med WELL är att certifieringen måste följas upp varje år och att byggnaden måste omcertifieras var tredje år, fortsätter Sue Clark.
Om man önskar gå vidare för att tillgodogöra sig extra poäng, innebär det tunga dokumentationskrav och ett arbete som tar mycket lång tid, berättar Sue Clark. WELL kan tillåta användning av nationella system såsom Byggvarubedömningen, men data på exempelvis emissioner måste också hämtas från annat håll, databaser eller från tillverkarna.

Vid planeringen av sin certifiering bör avvägningar göras mellan de olika indikatorerna. De ges mindre eller större vikt. Det gäller att se till att optimera målet, nämligen att främja hälsa och välmående.

Det är också viktigt att kontinuerligt ha koll, säger Sue Clark. Fastighetsägaren bör utse personal i sin underhållsorganisation som har ansvar för olika discipliner, exempelvis ventilation och fukt. Det går också att ta stöd från en WELL AP eller annan extern expertkompetens.
För en nybyggnation är det viktigt att tidigt ”plantera” WELL-arbetet i projektorganisationen. IWBI rekommenderar att sätta upp ett WELL-team, som involverar alla nyckelroller.

Här nämner vi några viktiga personresurser i certifieringsprocessen. En WELL AP (Accredited Professional) är inget krav från IBWI, men är väldigt bra att ha. Flera svenska konsultföretag står till tjänst med WELL AP. Denna styr certifieringsprocessen och är stöd för andra parter i teamet.

Det är bra att ha med teknikexperter för områden som ventilation, akustik och ljus; behovet beror på projektets karaktär.

Dokument (bevis) ska tredjepartgranskas av en Reviewer från GBCI. Mätningar och bedömning av den färdiga byggnaden – Performance Verification – görs av en Performance Testing Agent. Bland svenska konsultföretag är det WSP och RAK som har den tjänsten.

Certifieringsprocessen är ganska omfattade. Här nämner vi de viktigaste hållpunkterna. Dokumenten (bevisen) blir föremål för en Preliminary och Final Review. I vissa fall är den preliminära så fullständig och hållbar över tid att den räcker för en definitiv granskning. Performance Verification innebär att en PTA under 1–3 dagar gör mätningar och bedömningar i byggnaden. Detta kan göras så snart byggnaden är slutbesiktad och innan brukarna har flyttat in. I vissa fall måste den göras senare för att invänta resultat från andra certifieringar som exempelvis LEED. I slutfasen kan betyg sättas och fastighetsägaren får en plakett som bevis. (Med tanke på marknadsföring av ett projekt finns möjlighet till precertifiering, som gör att fastighetsägaren i tidigt skede (under projektering) kan flagga externt om sin ambition.)

Tio indikatorkategorier

WELL baseras på 10 indikatorkategorier:

• Luft

• Vatten

• Näring

• Ljus

• Rörelse

• Termisk komfort

• Akustik

• Material

• Mental hälsa

• Samhälle

Sammanlagt används 108 indikatorer som var och en har flera kriterier, både obligatoriska och frivilliga. Hur krävande är då de olika indikatorkategorierna, mot bakgrund av de BBR-krav och branschstandarder svenska byggen ändå lever upp till? Hur svårt är det att klara de obligatoriska kraven och hur är möjligheterna att samla extra poäng inom de frivilliga?

”Luft” är lätt att jobba med. Om de svenska byggreglerna uppfylls, så klaras kraven med god marginal.

”Vatten” är också ganska lätt. Livsmedelsverkets krav på vattenkvalitet är tuffa och måste uppfyllas oavsett om projektet certifieras eller ej. Värt att uppmärksamma är att WELL ställer krav på fuktsäkerhet. Om branschreglerna Säker Vatten följs och konceptet ByggF används så tillgodoses WELL-kraven.

”Näring” handlar om mat och dryck. Området är aktuellt om mat erbjuds i byggnaden. Europeiska krav för packad mat och svenska krav för övrig mat, möter upp mot WELL. Ett skall-krav tillkommer, nämligen att information om matens innehåll ska vara synlig, inte bara att den ska finnas.

För ”Ljus” är de kravnivåer för belysning som anges i BBR godkända för WELL. BBR:s krav på dagsljus ligger högre än i WELL. Beträffande ”Ljus” finns möjlighet till extrapoäng för solavskärmning och åtgärder som minskar risken för bländning samt kriterier på belysningskvalité, bland annat färg och flimmer.

”Rörelse” handlar om utbudet av service och tjänster i grannskapet, tillgång till cykelbanor och cykelparkeringar, duschar och skåp för ombyten, tillgång till promenadvägar, friskvårdsbidrag till anställda, med mera. Byggnadens utformning kan också premieras, exempelvis med en inbjudande central trapp, som gör att man väljer denna i stället för hissen, och fönster i gatuplan, vilka öppnar upp byggnaden mot omgivningen.

”Termisk komfort” hör, tillsammans med ”Luft”, ”Vatten”, ”Ljus” och ”Akustik” till de indikatorområden där mätningar har en avgörande roll, både för certifieringen och uppföljningen. Ett skall-krav är att den termiska komforten under driften ska mätas och verifieras två gånger per år, sommar och vinter. Ett alternativ för att klara kravet är en enkät till brukarna, om enkäten ger ett positivt utslag.

För ”Akustik” ska beräkningar göras. En akustikplan måste upprättas där byggnaden delas in i zoner. Hänsyn måste tas till bakgrundbuller, stegljud, efterklang och akustisk isolering. BBR innefattar detta förutom akustisk isolering, som avser isoleringen mellan olika rum, rum–korridor etc. Givetvis kommer PTA att kontrollera detta genom mätningar.

”Material” är ett både lätt och svårt område, ifall uttrycket tillåts. Om svenska och europeiska lagar och branschstandarder följs klaras flertalet obligatoriska krav.

För val av möbler och andra material (till exempel golv och undertak) med låga emissioner går det att få 1 eller 2 extra poäng. Här kan det vara möjligt att följa europeisk eller amerikansk standard för dokumentation av emissioner.

Observera att ”Material” inte enbart handlar om de byggprodukter som väljs. Källsortering i fastigheten och avfallshantering beaktas också. Likaså vilka produkter som används vid drift och underhåll av fastigheten, exempelvis rengöringsprodukter.

Om certifieringen gäller en befintlig byggnad ska denna saneras från asbest, bly och PCB. Detta är som bekant även svenska lagkrav som alltid måste uppfyllas. ”Material” berör också krav som ställs vid sanering av mark.

”Mental hälsa” tar hänsyn till aspekter som gröna växter, naturliga material, tillgång till parker, träd och natur. Konstnärlig utsmyckning och kulturutbud kan bidra till välmående. Ytor för vila och begrundan, som en vinterträdgård, kan gynna hälsan.

Flera åtgärder kan göra sitt för gemenskap och god anda på en arbetsplats eller i ett boende. Information från fastighetsägaren om byggnaden, aktuella händelser och pågående program bidrar till sammanhållning och ömsesidig förståelse.

”Samhälle” handlar delvis också om gemenskap, men även tillgången till hälsovård, friskvård och medicinsk information. Ett bra grepp är att lägga ut den viktigaste informationen på intranätet. Ett annat kan vara att inrätta ett litet bibliotek i byggnaden.

BBR:s krav på tillgänglighet är bra och täcker in fysisk tillgänglighet och åtgärder för synskadade. Det är möjligt att gå vidare och arbeta även för grupper med särskilda behov, genom att tillämpa ”Accessibility and universal design” i WELL och därmed kunna tillgodogöra sig extra poäng.

Notera att WELL har skall-krav på krisberedskap med krisplan, detta med tanke på naturkatastrofer och andra yttre hot. Kravet i WELL är mer omfattande än vi är vana vid i Sverige.

WELL är en certifiering som skapar bland annat hälsosamma arbetsplatser och förutsättningar för en trivsam arbetskultur. Viktiga aspekter när företag rekryterar, och på sikt även för att behålla sin personal, säger Sue Clark, senior expert för WELL hos SGBC.
Ytterligare poäng

Förutom inom de tio indikatorkategorierna är det möjligt att erhålla ytterligare poäng. Användning av en WELL AP ger 1 poäng. Tillämpning av ett annat system i basen som LEED, BREEAM eller Miljöbyggnad ger 5 poäng. Ny teknik som leder till konkret förbättring av hälsa och välmående ger innovationspoäng. Om projektet eller byggnaden är öppen för studiebesök fås 1 poäng.

Upprätthålla kvalitén

För att ha kvar certifieringen måste de dokumenterade kvalitéerna upprätthållas. Uppföljning varje år och omcertifiering var tredje år är en styrka med systemet.

Det blir närmast självklart att WELL delvis får styra de åtgärder som tas med i husets underhållsplan och läggs in i det digitala underhållssystemet.

Samordning med andra certifieringssystem

Många byggnationer som certifieras för WELL använder ett annat system i basen. Det kan vara Miljöbyggnad, LEED eller BREEAM. Viss dokumentation som samlas in för LEED eller BREEAM kan återanvändas i WELL. För att underlätta detta har det utvecklats så kallade Crosswalks. Den som arbetar med stadsdelar bör känna till att det finns en särskild manual för stadsdelar – WELL Communities.

2022-07-18 - Industritorget