Återvunnen ballast kan ge beständig betong

Gav mycket lovande resultat

Funktionsprovning visar att återvunna schaktmassor kan användas som ballast i ny betong. Blandning, hårdnande egenskaper och beständighet gav mycket lovande resultat. Rapporten ger rekommendationer riktade till tillverkare av ballast och betong.

Analyser och tester på 48 prover från två återvinningsanläggningar (Sundsvall och Malmö) avslöjade en överraskande liten variationen i sammansättning, densitet och vattenabsorption. De återvunna schaktmassorna visade sig domineras av jungfruliga bergmaterial (>95%), med endast mindre andel (<5%) artificiella material, såsom tegel, betong, glas, asfalt och slagg.

Bruksprovningarna bekräftade att ballasten från båda anläggningarna var alkali-silika-reaktiv (ASR); detta gällde med avseende på såväl långsamt reaktiva som snabbreaktiva komponenter som noterats i ballasten. Genomgående uppvisade de grova sorteringarna en mycket större expansion än motsvarande fina sorteringar, vilket påverkar hur ballasten kan användas i betong till fuktutsatta konstruktioner.

Eftersom den återvunna ballasten visat sig vara ASR-reaktiv tillverkades betong med ett bindemedel som förutom vanligt Portlandcement innehöll mald granulerad masugnsslagg, vilket hämmar ASR-reaktionerna. Förutom en referensblandning med enbart jungfrulig, måttligt reaktiv ballast testades sex blandningar där 20 % och 30 % av den grova referensballasten ersattes med återvunnen ballast. Detta är ersättningsnivåer som är accepterade enligt gällande regelverk. Dessutom testades två blandningar där 30% av den grova och 30% av den fina referensballasten ersattes med återvunnen ballast. Följande resultat och slutsatser erhölls:

• Betongens konsistens påverkades inte negativt av ersättning med upp till 30% återvunnen grov ballast. Betongblandningarna med 30% fin återvunnen ballast krävde dock något mer flyttillsatsmedel för att uppnå lämplig konsistens.

• Tryckhållfasthetsutvecklingen upp till 90 dygn påverkades inte negativt av ersättning upp till 30% grov och 30% fin återvunnen ballast.

• Frostbeständigheten (i vatten utan salt) var mycket god för alla blandningar.

• Det valda bindemedlet visade sig hämma ASR-expansionen så att samtliga blandningar med god marginal klarade gränsvärdet som gäller för ballast som inte innehåller snabbreaktiva komponenter, även om expansionen ökade något med återvunnen ballast, i synnerhet i det tidiga skedet av provningen.

• För att helt friskriva betongen vad gäller skadlig ASR bör betongsammansättningarna även provas med den metod som gäller om ballasten innehåller snabbreaktiva komponenter.

• Ersättning med återvunnen ballast ledde inte till någon ökning av karbonatiseringsdjup, snarare tvärtom. Lägst karbonatiseringsdjup noterades för blandningar där 30% av både den fina och grova referensballasten ersatts med återvunnen ballast.

Rapporten tar upp ett antal problem rörande tillämpning av regelverk och standarder som i onödan kan begränsa användningen av återvunnen ballast av schaktmassor i betong. Vidare har brister i provningsmetoder identifierats. Dessa listas i slutet av rapporten.

Allra sist har vi också samlat rekommendationer riktade till betongtillverkare respektive återvinningsaktörer, med tips om hur återvunnen ballast bör hanteras, processas och användas, med målet att producera en bra betongballast som kan användas på ett tryggt sätt i betong.

2023-10-20 - Industritorget