Lågt förtroende för kommuners IT-säkerhet

Bara tre procent har högt förtroende

IT-säkerhet och datahantering ligger högt upp på många organisationers prioriteringslista till följd av det försämrade säkerhetsläget. YouGov genomförde i mars 2023 en undersökning, på uppdrag av IT-säkerhetsföretaget Check Point Software, om uppfattningar kring kommunsektorns digitala tjänster, datahantering och IT-säkerhet bland den svenska allmänheten.

Undersökningen visar bland annat att förtroendet för kommuners IT-säkerhet och datahantering är lågt bland den svenska allmänheten. På frågan hur högt förtroendet för sin kommuns IT-säkerhet och datahantering är, svarar hela 61 procent antingen lågt förtroende (9 procent), ganska lågt (19 procent) eller varken eller (33 procent). Nästan en femtedel (18 procent) har aldrig reflekterat över sin kommuns IT-säkerhet. Enbart tre procent av de tillfrågade uppger att de har högt förtroende för sin kommuns IT-säkerhet och datahantering.

- Det är illavarslande att förtroendet för kommuners IT-säkerhet och datahantering är så lågt bland den svenska allmänheten, säger Fredrik Sandström, säkerhetsexpert hos Check Point Software. Vi befinner oss i ett försämrat säkerhetsläge och det är extra viktigt att förtroendet för våra offentliga institutioner och deras arbete är högt. Parallellt pågår en ökad digitalisering av kommunsektorn och där får inte IT-säkerheten glömmas bort då cyberattacker kan få förödande konsekvenser. Det är tydligt att säkerhetslösningarna måste vara heltäckande, konsoliderade och kunna samarbeta med varandra för att bemästra dagens sofistikerade cyberhot.

Dålig beredskap för att hantera störningar i kommunal service
På frågan i vilken grad respondenterna tror att man hade påverkats ifall ens kommun hade utsatts för en omfattande cyberattack svarar 31 procent delvis. Samtidigt uppger 20 procent i ganska låg grad och 20 procent har aldrig reflekterat över det. Det verkar finnas en viss okunskap kring vilka konsekvenser cyberattacker kan få om målet är att störa den kommunala servicen.

När det gäller beredskap och förmågan att klara av en störning i sin kommuns service, exempelvis svårigheter att nå digitala tjänster, begränsad tillgång till kommunalt vatten eller inställd sophantering, svarar en fjärdedel (25 procent) att de inte kan klara av det. Detta trots att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppmanar medborgarna till hemberedskap, vilket betyder att medborgarna ska kunna klara sig utan samhällets hjälp i en vecka. 31 procent av respondenterna uppger delvis och 22 procent har aldrig reflekterat över sin beredskap.

EU har en viktigare roll än vad allmänheten tror
Kommunernas digitalisering av sina tjänster får ett medelbetyg av befolkningen. På frågan hur nöjd man är med digitaliseringen av sin kommuns tjänster på en femgradig skala där 1 är inte alls nöjd och där 5 är mycket nöjd, svarar 31 procent 3 på skalan. 23 procent uppger 4 på skalan och 9 procent 2. 24 procent har aldrig använt tjänsterna.

När det kommer till vem som har störst ansvar för att samhället upprätthåller en god IT-säkerhet svarar hela 57 procent staten medan 16 procent svarar kommunen. Enbart fyra procent uppger att EU har det största ansvaret för en god IT-säkerhet.

- Det förvånar mig att enbart fyra procent svarar EU, fortsätter Fredrik Sandström. Detta tyder på en okunskap då EU redan idag spelar en väldigt viktig roll när det gäller IT-säkerhet och datahantering, bland annat genom NIS 2-direktivet och GDPR. Cyberhoten är globala och har en gränsöverskridande karaktär i den digitala världen. Ansvaret för IT-säkerheten delas självklart av många aktörer men EU är en viktig aktör när det gäller att sätta en europeisk standard i dessa frågor.

Om undersökningen:
Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget YouGov. Under perioden 8–10 mars 2023 har sammanlagt 1011 intervjuer via internet genomförts med män och kvinnor, 18+ år, i Sverige.

2023-05-15 - Industritorget