Nya numret av Svensk Byggtidning

Mark och höga materialkostnader driver upp byggkostnaderna

I en ny SNS-rapport beskrivs den snabba ökningen av bostadspriser i Sverige sedan 1990-talet som avvikande, både jämfört med våra grannländer och jämfört med tidigare decennier. Uppåtgående markpriser bidrar, men i lägre utsträckning än i många andra länder. Däremot tycks byggmaterialpriserna öka ovanligt snabbt i Sverige. Forskarna visar i rapporten hur markpriser och byggkostnader påverkar bostadspriserna. På lång sikt styrs bostadsutbudet av tillgången på mark och hur mycket sådan som har detaljplanerats av kommunerna. Markpriset varierar beroende på läget och vilken typ av bostäder som ska byggas. För bostadsrätter har priset på mark i storstadsområdena stigit med hela 479 procent sedan 1990-talet och för hyresrätter i samma områden har priserna stigit med 129 procent. Men markpriserna kan bara förklara i genomsnitt en tredjedel av kostnadsökningarna, hävdar forskarna. Man ska komma ihåg att markpriser och byggkostnader samspelar för att driva upp bostadspriserna. Om mark är dyrt är det effektivt att använda mindre mark och mer av andra insatsvaror i bostadsproduktionen till exempel genom att bygga högre eller mer exklusivt.

Byggkostnaderna har från mitten av 1990-talet också stigit mycket i Sverige, och klart mer än i de andra nordiska länderna. Enligt statistiken som presenteras i rapporten ökade priset på vissa byggvaror mycket mer än motsvarande råvarupriser. Till exempel ökade priset på armeringsjärn med närmare 400 procent mellan 1995 och 2019 trots att stålpriset bara ökade med 60 procent. Likaså ökade priset på kablar och ledningar med 650 procent trots att priset på koppar bara gick upp med 170 procent. Ökningarna för byggvaror framstår som mycket stora. Det kan bero på att statistiken missar effekten av de i Sverige stora inköpsrabatterna, upp till 80 procent, som ges till professionella köpare. Man skulle behöva ha större insyn i rabattsystemen för att förstå varför sifforna ser ut som de gör och där extrema rabatter kan skada konkurrensen. Ytterligare ett problem som forskarna lyfter fram är möjligheten att frångå hyressättningsprincipen för nybyggda hyresrätter som infördes 2006. Undantaget, så kallad presumtionshyra, var tänkt att säkerställa en rimlig avkastning på bostadsinvesteringar med utgångspunkt från produktionskostnaderna i stället för en bruksvärdesjämförelse. Men enligt författarna innebär denna möjlighet att fastighetsägaren har låga incitament att bygga billigt, vilket i sin tur kan driva upp priserna. Rapporten ges ut inom SNS forskningsprojekt Hållbar samhällsbyggnad.

Nu sista numret för året där man kan läsa mer om skyltar och visuell kommunikation, Golvbranschen som slår ett slag för eBVD och att bra ventilation gör dig smartare. Belysning viktigast för känslan av trygghet ute, en breddad Basta-dag med allt från giftfrihet till återbruk, svårigheter och möjligheter med konsten att öppna stängda kyrkor och reinvestering och investering i hiss höjer fastighetens värde. Detta och mycket mera kan man läsa om och väl mötta under 2022 med fler fullmatade nummer,

God läsning

Jan Åström

Läs gärna aktuellt nummer via länken

2021-12-23 - Industritorget