Ökad transparens i svenska infrastrukturprojekt kan spara miljarder

Infrastrukturprojekt kännetecknas av att de är komplexa och omsätter mångmiljardbelopp. Ofta blir de också dyrare än planerat. Med digital dokumentation och kommunikation som alla i projektet har tillgång till kan detta motverkas, skriver Ibrahim Imam, co-ceo och medgrundare Planradar.

Under Corona-krisen har det blivit tydligt att staten fortsätter satsa på de stora infrastrukturprojekten. Eftersom Sverige behöver både modernisera och bygga ut på områden som hållbara transporter och energiförsörjning framstår det som en god strategi. Samtidigt uppstår utmaningar i projekten när olika företag som kanske inte arbetat tillsammans tidigare ska göra det. Likaså om leverantörerna drabbas av sjukdomsfall och behöver ta in ersättningspersonal som inte tidigare arbetat i projektet. Covid-19 innebär även att infrastrukturprojekten bedrivs med social distansering, det vill säga att mer av kommunikationen sker digitalt.

Därför blir det ännu viktigare än tidigare att alla som deltar i ett infrastrukturprojekt delar information och kan kommunicera effektivt med varandra, oavsett vilken arbetsgivare de har eller var de befinner sig. Denna transparens ökar projektets kvalitet och säkerhet, samtidigt som det är avgörande för att hålla tidplanerna. Det bör också vara en självklarhet att beställaren har full tillgång till denna information under hela projektet.

I Wien genomfördes nyligen en modernisering av tunnelbanans linje U4, vilken stod klar 2016. Projektet omfattade totalt 3,8 kilometer tunnelbyggnad och omsatte 29 miljarder euro, vilket innebar att informationshanteringen var en nyckelfråga i projektet. En framgångsfaktor i projektet var att alla medarbetare hos konsortiet och dess underleverantörer utnyttjade samma transparenta system för byggdokumentation och kommunikation. Förutom tidsbesparingar och kvalitetsvinster underlättade det samtidigt onboardingen av alla nya medarbetare under projektets gång. I just detta projekt (exempel på vinsterna, budget etc) Slutsatsen är att stora infrastrukturprojekt tjänar på att ha informationstjänster som är tillgängliga för alla medverkande oavsett nivå, och att priset på tjänsten inte ska riskera att underleverantörer ”snålar” med tillgängligheten.

När Sverige nu investerar tungt i landets framtida infrastruktur är det mycket viktigt att det sker med bibehållen kostnadskontroll. Sveriges finanser kommer att ansträngas och även om investeringarna är viktiga så krävs det att vi använder alla medel som finns för att hushålla med resurserna i de stora infrastrukturprojekten, utan att tumma på kvalitet och säkerhet.

Jag uppmanar därför alla som deltar i beslutsfattande om svenska infrastrukturprojekt att planera för att dokumentation och kommunikation får som uttalat syfte att:
• Bidra till lägre totalkostnader
• Möjliggöra effektivare genomförande
• Åstadkomma transparens för alla projektmedarbetare
Då kommer fler svenska infrastrukturprojekt löna sig både på kort och längre sikt.

2021-01-19 - Industritorget